Loading...
 

Ekonomi i byte till lågenergilampor

Genom beslut i EU fasas glödlampan ut från marknaden, till förmån för energieffektivare ljuskällor som blir billigare i längden. Här följer en granskning av ekonomin i att byta till energisnålare belysning. Den bygger på en princip att skillnaden mellan alternativen är den enda avgörande faktorn när man bedömer ekonomin för olika teknik (Park 2009).

I det här avsnittet visas med diagram de ekonomiska effekterna av att byta en glödlampa till en energieffektiv lampa (Figur 1). Sådana diagram ger en komplett översikt av investeringen. Faktorer som påverkar är priset på den gamla respektive nya lampan, årliga besparingar, antal timmar i drift samt uppskattning av lampornas livslängd.

Även andra områden än belysning kan värderas med samma metoder.

200px-Gluehlampe_01_KMJ.png
Figur 1. Glödlampa. Glödlampor fasas ut helt och efter 2012 får butiker bara sälja kvarvarande lager.(Foto: Wikimedia Commons).
Energiesparlampe_01_retouched.jpg
Figur 2. Lågenergilampa. (Foto: Wikimedia Commons).


Avsnitt 12.4

Inledning


Vad innebär det när man säger att något blir billigare på längre sikt, till exempel när man byter glödlampor till energieffektivare belysning? En glödlampa kostar, i den mån det finns lager kvar att sälja, bara 1,60 euro (i diagrammen används euro) medan en energieffektivare men i övrigt likvärdig lågenergilampa av medelgod hållbarhet kostar 7,33 euro. Lågenergilampan använder dock bara 1/4 så mycket energi.
De årliga besparingarna för elkostnader gör att lågenergilampan kan ”komma ifatt” glödlampan. Hur lång tid det tar är ett mått på risken, som försvinner fortare ju snabbare lågenergilampans högre pris betalat sig. Om det blir ett överskott i slutänden beror dels på lampornas livslängd, dels på investeringens tidshorisont. Ifall en flytt är nära förestående förlorar man delvis investeringen, rent ekonomiskt sett.

Kassaflöden


Vi väljer en tidshorisont på tio år. En glödlampa kan lysa 1 000 timmar innan den går sönder, och som energisparalternativ väljer vi en lågenergilampa med uppskattad livslängd 10 000 timmar. Längre livslängd har också fördelen att man inte behöver byta lampa lika ofta. Om man antar att lampan används 1 000 timmar per år – nästan 3 timmar om dagen – så får man byta glödlampa en gång om året och lågenergilampa en gång under tioårsperioden. Vår värdering av investeringen bygger på lång livslängd.

FigLamps_a.gif
Figur 3. Två kassaflöden. Glödlampan (blå) är billigare i investering och lågenergilampan (röd) är billigare i drift. Alla belopp är negativa eftersom de är kostnader.
FigLamps_b.gif
Figur 4. Inkrementellt kassaflöde är skillnaden mellan de båda kassaflödena i Figur 3. De positiva beloppen är besparingar. Internräntan är 146 %.
FigLamps_c.gif
Figur 5. Ackumulerat kassaflödesdiagram. Detta är de successivt ackumulerade beloppen i föregående figur med början från vänster. Den första betalningen är negativ eftersom lågenergilampan är dyrare, men efter ett år blir det ackumulerade kassaflödet positivt. Överskottet efter tio år blir nästan 78 euro.


Figur 3 visar ett kassaflödesdiagram. När utgifter och insatser är i kontanter, kallas nettoinsatser vid en viss tidpunkt (en stapel) för betalningsström, och serien av flöden över hela tidshorisonten är kassaflödet (Luenberger 1998). Varje kassaflöde avser slutet av kalenderåret. Grundinvesteringen sker alltså i slutet av år 0 och ytterligare investeringar antas ske i slutet av åren 1, 2, osv. Alla elkostnader beräknas årsvis i slutet av året.

Diagrammet ger en översikt av kostnader i alternativen (glödlampan blå, lågenergilampa röd). Diagrammet bygger uppskattning av energianvändning och energipris, se Tabell 1, och ger mer information än om man tittar enbart på försäljningspriserna.

Inkrementella kassaflöden


Lågenergilampan sparar energi på lång sikt, jämfört med glödlampan, som vi använder som utgångspunkt för beräkning av skillnaden mellan alternativen.

Figur 4 är ett inkrementellt kassaflödesdiagram. Det visar effekten av att byta glödlampa mot lågenergilampa. Det visar inkrement (stegvis ökning) i kassaflödet: lågenergilampans kassaflöde minus glödlampans kassaflöde.

Diagrammet visar tydligt att det är besparingar under större delen av tidshorisonten, och att det är mer besparingar (positiva kassaflöden) än kostnader (negativa kassaflöden).

Internränta


Det inkrementella kassaflödet (Figur 4) kan ses som en grundinvestering i slutet av år 0 som ger positiva kassaflöden under de följande åren. Det motsvarar en insättning på bank med ospecificerad ränta. Vi vill veta räntan för att kunna jämföra investeringar med andra, i exempelvis skuldförbindelser. Den räntan kallas internränta. Den är intern i motsats till extern ränta, som är marknadens ränta för en investering under rådande marknadsförhållanden.

Excelfunktionen IR beräknar internräntan, med det inkrementella kassaflödet som indata. I vårt fall är interräntan efter 10 år 146 %, vilket indikerar en mycket lönsam investering.

Internräntan är ekvivalent med räntan på ett bankkonto som skulle kunna finansiera projektet, där uttagen skulle återbetalas exakt med insättningar som genereras av projektet plus räntan. Om vi kan finansiera projektet med ett banklån till lägre ränta än internräntan så kommer det att bli ett överskott.

Saldo på projektkontot


Betalningsströmmarna inåt och utåt relateras till ett idealt bankkonto (Luenberger 1998), projektkontot. Idealt innebär att det är samma ränta för både insättning och uttag samt att inga service- och transaktionsavgifter tas ut. Däremot kan det använda olika räntor för olika slags transaktioner.

Projektkontot är förenat med den finansiella marknaden.
Om man summerar kassaflöden får man det framtida nettovärdet för kassaflödet vid slutet av tidshorisonten, exempelvis K år från och med nu. Det skulle bli slutsaldo för projektkontot. Det är det framtida nettovärdet, eftersom både negativa och positiva kassaflöden bidrar till summan.

Om man gör det successivt för varje år k (k = 1, 2, ..., K), får man som resultat det ackumulerade kassaflödesdiagrammet i Figur 5. Det är en bild av saldot på projektkontot. Varje stapel motsvarar det successivt ackumulerade kassaflödet (Figur 4). Diagrammet visar investeringens värde i varje tidpunkt k, i k år från och med nu.

Projektsaldot ger bra stöd för beslut om man ska investera eller ej. Initialt är kassaflödet negativt, men de ackumulerade besparingarna kompenserar för det, och saldot blir snabbt positivt. Ett positivt värde betyder att det finns ett överskott, så att projektets vinster är större än förlusterna.

Återbetalningstid


Vid en viss tidpunkt i projektet, balanspunkten, växlar det ackumulerade kassaflödet från negativt till positivt. Tiden fram till dess kallas återbetalningstid, och definieras som tiden det tar innan besparingar väger upp kostnader.

I det här fallet inträffar balanspunkten efter ett år. Ett år är en väldigt kort återbetalningstid med en tidshorisont på tio år, och man kan dra slutsatsen att risken är låg.

Överskott


Återbetalningstiden säger inget om vad som händer efter balanspunkten, men för att kunna värdera investeringen behöver man veta överskottet vid slutet av tidshorisonten. De årliga besparingarna, minus grundinvesteringen, summeras till det förväntade överskottet (final value).

Den sista stapelns höjd i projektsaldot (Figur 5, till höger) visar förväntat överskott. Den exakta summan är 77,93 euro (Tabell 2 i avsnittet Data). Det är mycket bra med tanke på att grundinvesteringen bara är 7,33 euro.

Diagrammet i Figur 5 visar både risken (uttryckt som återbetalningstiden) och överskottet.

Återinvestering av besparingarna


Projektkontot ackumulerar ränta, vare sig den är positiv eller negativ. När man till exempel använder lågenergilampor och sparar elkostnader har man lägre utgifter från sparkontot och får därmed mer i ränta. Och omvänt; med större utgifter förlorar man i ränta.

Allmänt kan man säga att en bankinsättning på kapitalbeloppet P euro med räntan i genererar ränta på kapitalbeloppet plus den ackumulerade räntan som har adderats till kontot. Det finns alltså en fördel med sammansatt ränta, eller ränta på ränta. Det framtida värdet F om k år från och med nu på kapitalbeloppet P är

                    F = P(1+i)k


Man kan tillämpa det för positiva såväl som negativa betalningsströmmar, och även för hela kassaflödet. I fallet med positiv betalningsström får man ränta genom att återinvestera pengarna i ett projektkonto med räntan i, och i fallet med negativ betalningsström kan man anta att man förlorar ränta från en möjlighet att investera till räntan i som är borta förlorad.
Figur 6 visar vad som sker med projektkontots saldo när man tar hänsyn till ränta. På grund av räntan på första negativa betalningsströmmen så förlängs återbetalningstiden något, men det syns knappt i diagrammet. Å andra sidan ökar alla positiva kassaflöden med räntan man fått, och slutvärdet med ränta vid slutet av år tio är klart större än slutvärdet utan ränta (simple i diagrammet).
Figur 6 visar alltså saldot på projektkontot – med respektive utan ränta – med tiden. Om man exempelvis antar att det har gått fem år så visar stapeln vid år fem saldot vid slutet av året med alla kassaflöden från tidigare år medräknade.
Återinvesteringsräntan är räntan man får på projektkontot. De svarta staplarna (utan ränta) motsvarar att man använder enbart de årliga besparingarna.
Det gynnsamma resultatet med ökat överskott är specifikt för det här fallet. Generellt beror det på mängden negativa betalningsströmmar och deras tajmning relativt de positiva betalningsströmmarna. Resultatet beror också på hur hög räntan i är, i vårt fall i = 0,04 (fyra procent).

FigLamps_d.gif
Figur 6. Ackumulerade kassaflöden. Diagrammet visar de ackumulerade kassaflödena från Figur 5 (enkelt; svart stapel) och motsvarande med 4 % ränta när man återinvesterar besparingarna (grå stapel).


Slutsatser


Det betalar sig på lång sikt att byta från glödlampa (40 W) till lågenergilampa (11 W). Extrakostnaden är återbetald redan efter ett år, och efter det byggs överskottet upp, under lågenergilampans längre livslängd.
Det finns andra beslutskriterier att ta hänsyn till, exempelvis ljusets färg, fördröjningen när man tänder lågenergilampan och kvicksilverinnehållet. Ekonomi är trots allt inte allt.
En central slutsats är att ett kumulativt kassaflödesdiagram innehåller mycket information. Det visar fyra olika uppgifter i ett diagram:

  1. grundinvesteringen
  2. återbetalningstiden
  3. livslängden
  4. överskottet (final value).


För investerare ger diagrammet ett viktigt beslutsstöd, eftersom det ger en omedelbar översikt av vad det kostar och vad man tjänar. Det borde vara obligatoriskt att ha med i allt försäljningsmaterial.
I alla teknikprojekt kan man göra ett diagram baserat på de siffror man har vid starten (förkalkyl), och ett senare som visar hur det gick (efterkalkyl). Från Samsø-projektet har vi många fall med sådana före och efterdata samt ackumulerade kassaflödesdiagram.
Vi räknar här bara med aktuella värdet på euro. För att det ska bli mer realistiskt ska man räkna med inflationen och hellre få pengarna tidigare än senare. Följande avsnitt tar upp effekterna.

Data


Tabell 1. Data för glödlampa och lågenergilampa (Go Energi).

Data Glödlampa Lågenergilampa
Livslängd (timmar) 1 000 10 000
Pris (euro) 1,60 7,33
Pris (DKK) 12,00 55,00
Användning (timmar/år) 1 000 1 000
Watt (W) 40 11
Marginalpris på el (euro/kWh) 0,23 0,23
Marginalpris på el (DKK/kWh) (DKK/kWh) 1,75 1,75


Tabell 2: Kostnadsuppräkning

År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Glödlampa (euro) (A) -1,60 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93 -10,93
Lågenergilampa (euro) (B) -7,33 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57 -2,57
Inkrementellt kassaflöde (euro) (B-A) -5,73 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37 8,37
Inkrementellt kassaflöde med 4 % ränta (euro) -5,73 2,40 10,87 19,67 28,82 38,34 48,24 58,54 69,25 80,38 91,96
Enkla kumulerade kassaflöden (euro) -5,73 2,63 11,00 19,37 27,73 36,10 44,47 52,83 61,20 69,57 77,93

Länkar

  1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kassafl%C3%B6de(external link)
  2. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysr%C3%B6rslampa(external link)
  3. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gl%C3%B6dlampa(external link)
  4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Internr%C3%A4ntemetoden(external link)
  5. http://sv.wikipedia.org/wiki/Payback-metoden(external link)



Created by ess. Last Modification: Friday 31 January 2014 11:40:46 CET by ess.